tisdag 10 januari 2012

kapitel 7

Jag orkade inte plocka bland mina kläder direkt, så jag gick ner och hämtade pannkakor som vi hade kvar i kylskåpet sen frukosten. Mamma skulle iväg och handla, sen skulle hon iväg till någon väninna och vara där i några dagar, som vanligt. Jag hade blivit van vid att vara lämnad ensam för det mesta, redan när jag var tolv år började jag få vara ensam i två dagar i streck ibland, jag hade lärt mig att laga mat, tvätta kläder och andra saker som man inte skulle behöva bry sig om vid den åldern. Hon hade förändrats sen pappa förklarade att han varken ville se mig eller henne mer och hade försvunnit, ut ur våra liv. Den dagen hade förändrat mitt liv, ingenting var detsamma, någon månad efter började mina vänner mobba mig och jag blev utfryst. Det fick mig att vilja hitta något som jag kunde bli bra på, dom kanske skulle sluta vara på mig hela tiden då.
Jag testade alla möjliga sporter, målade, spelade instrument och skrev dikter men inget funkade för mig, det var inte förren ett år senare som jag fann vad jag brann för, det var att springa, träna styrketräning och sminka mig.

Tumblr_lwvwumewyi1qb0iyho1_1280_large

Tyvärr hjälpte ju inte det, snarare tvärtom, fler och fler var mot mig ju mer jag började träna, men det gjorde inget, för jag visste att jag var bra på en sak iallafall. Jag brydde mig nästan inte längre, enda till förra terminen. Då började jag t.om. drömma hemska mardrömmar. Drömmarna kom tillbaka regelbundet enda tills jag fick reda på Ulriks musik, då fick jag självförtroende igen och jag slutade bry mig. Skolan gick bättre och bättre och när jag krockade med honom i stan och varje gång jag träffade honom efter det glömde jag bort mina problem och kunde bara slappna av.

Tumblr_lunmf0mldk1qh45rso1_500_large

Plötsligt väcktes jag upp ur mina tankar av att någon knackade på dörren, jag kollade ut genom fönstret ifrån mammas rum. Personen som stod där nedanför var tjejen som först hade varit min bästa vän, men sedan vänt sida helt, nu ville hon inte ens synas 20 meter ifrån mig. Det var bäst att inte öppna så jag gick in på mitt rum, höjde volymen på musiken och började äntligen på högen med kläder. Efter att ha velat fram och tillbaka i flera timmar kom jag fram till exakt vad jag skulle ha på mig.


När jag gick ner upptäckte jag att ytterlampan var tänd, vilket betydde att någon precis hade varit där.




Dam dam dam.... vad händer näst då? haha, ska se när jag kan få in nästa uppdatering, kommentera vad ni tycker och om det är något jag behöver ändra/som ni kanske vill ha förklarat mer! :) 

2 kommentarer:

  1. Therese (Den coola :3)10 januari 2012 kl. 21:57

    MUhahhaa , vad läskig tjej :P Hon kanske ville snacka med henne eller nått (Om det inte är att hon ska misshandla henne i nästa kapitel Cx) Spännande Johanna :P

    SvaraRadera